Direktlänk till inlägg 13 december 2011
Då är man hemkommen från luciafikat på Alles dagis. Det var hemskt trevligt att sitta där och prata med dom andra föräldrarna meddans man fikade, barnen hade varit riktigt duktiga på att baka i år. Jag satt och pratade med Leias mamma, hmm hoppas hon stavar namnet så . Gud vilken söt tjej Leia är, hon är lite blyg men samtidigt så kontaktsökande.
En fin bild på mor och dotter. Leia poserar framför kamerna på sitt söta sätt. Jag hoppas verkligen att vi kommer att börja umgås då både vi och barnen skulle kunna hitta på så mycket skoj tillsammans
.
Och så självklart en bild på min söta pepparkaksgubbe.
Det hände inte så mycket mer än att det var fika och hemskt trevligt att träffas och prata med andra föräldrar. Det var hemskt jobbigt att gå hem då Alexander blev så ledsen. Leia ville stanna kvar och Alexander ville följa med hem. Just då önskade jag att man kunde byta plats på dom två för Leia skulle hem efter fikat men inte Alle, han ska ju hem klockan 15. Nåja det blev nog lättare för Alle när vi hade farit, men det gjorde riktigt ont i hjärtat när han grät och ropade efter mamma. Jag tror han reagerade så för att den här morgonen var så olik andra mornar. Om jag minns rätt så blev han ledsen förra året också. Det ska inte alltid vara lätt.
Nu ska Tarzan ut och sen ska jag vila ett tag innan jag ska hänga med Rossan idag.
//Ha en underbar Lucia...
Nu flyttar jag igen. http://www.nattstad.se/Carriecarrie Det verkar inte lika roligt så kanske kommer jag tillbkas till den här bloggen. Men nu gör jag ett försök, folk påstår ju att nattstad är sååå mycket roligare. Nåja det återstår att...
Det är 1:a Juni idag och inte det minsta varmt, det är ca 16 + ute, ok det är inte jättekallt men jag saknar den riktiga sommarvärmen som vi hade förra helgen då det var minst 22 + och strålande sol. Vars har den värmen tagit vägen liksom?. Borta i G...
Carrie kallas jag, jag är 28 år och bor ensam med min son Alexander på 2 och ett halvt år och mina hundar Akila och Chila.
I min blogg skriver jag om våran vardag som kan vara både händelserik och intensiv men också väldigt lugn.
Alexander är min son, han kom till världen den 4 juni 2009 kockan 05:45 med ett skrik som verkligen talade om för alla att han var här. Han vägde då 3030 gram och var 49 cm lång. Ett minne för livet.
Häng med oss i vårat liv, jag lever med tanken att man ska försöka njuta av sitt liv och leva i nuet, för ingen vet hur morgondagen ser ut.
Ha en trevlig lässtund.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 |
20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 |
|||
26 | 27 | 28 | 29 |
30 |
31 | ||||
|