Direktlänk till inlägg 13 december 2011
Dagarna gå så otroligt fort nu, dom har verkligen bara susat förbi den sista tiden. Lucia är redan över för det här året, en helt okej dag. Alexander var jättetrött ikväll och somnade lite efter sex, men det förstår jag som han har hållit igång hela dan.
Han fick vara pepparkaksgubbe hela dan. Innan han gick och la sig fick han ta ett bad som han som vanligt inte ville komma upp ifrån. Sen sprang han runt naken i lägenheten en stund, gud så söt, jag försökte få på han sin pyjamas men det tog en stund innan han ville ha den, kanske ville han lufta sig. Det blev lite bus i hans rum en stund också, han älskar sin tågräls som han ville leka med ikväll bla.
Jag blev förvånad över att det inte var ett bombnedslag när han skulle gå lägga sig. Han lämnade det såhär och värre än så blev det inte ikväll. Bry er inte om att täcket och kuddarna ligger i hans lilla fotölj, jag skulle renbädda det sen.
Själv har jag fortfarande ont i magen, inte magknip eller nån sån smärta, jaja man får väl se vad som händer. Det finns endå inget jag kan göra åt saken just nu, no matter what liksom. Men jag ska göra en tidig kväll, ska plockan undan det sista och sen gå lägga mig och läsa i boken. Jag är så trött efter idag.
//Ha en bra kväll.
Nu flyttar jag igen. http://www.nattstad.se/Carriecarrie Det verkar inte lika roligt så kanske kommer jag tillbkas till den här bloggen. Men nu gör jag ett försök, folk påstår ju att nattstad är sååå mycket roligare. Nåja det återstår att...
Det är 1:a Juni idag och inte det minsta varmt, det är ca 16 + ute, ok det är inte jättekallt men jag saknar den riktiga sommarvärmen som vi hade förra helgen då det var minst 22 + och strålande sol. Vars har den värmen tagit vägen liksom?. Borta i G...
Carrie kallas jag, jag är 28 år och bor ensam med min son Alexander på 2 och ett halvt år och mina hundar Akila och Chila.
I min blogg skriver jag om våran vardag som kan vara både händelserik och intensiv men också väldigt lugn.
Alexander är min son, han kom till världen den 4 juni 2009 kockan 05:45 med ett skrik som verkligen talade om för alla att han var här. Han vägde då 3030 gram och var 49 cm lång. Ett minne för livet.
Häng med oss i vårat liv, jag lever med tanken att man ska försöka njuta av sitt liv och leva i nuet, för ingen vet hur morgondagen ser ut.
Ha en trevlig lässtund.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 |
20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 |
|||
26 | 27 | 28 | 29 |
30 |
31 | ||||
|