När det är som jobbigast och allting omkring en är som mörkast så ska man veta att någonstans så har man alltid en vän, någonstans så finns det alltid någon som bryr sig om en. Våga ta emot din vän om han/hon vill finnas där för dig.

Det är mörkt rung omkring men jag är inte ensam. En kram kan betyda så otroligt mycket, nu mår jag bra. Jag fick en kram ikväll från någon när jag verkligen behövde få en, inte för att jag var ledsen utan bara för att få den trygghet och närhet som jag behövde just då.

Nu är jag själv i min lägenhet igen med min son och mina djur så helt ensam blir jag aldrig. Därför älskar jag livet.

Jag ler inte på varje bild, men jag mår inte dåligt för att jag inte ler. Jag känner mig lugn och harmonisk för tillfället så därför tänker jag göra samma sak som min son:

Så nu säger jag godnatt alla underbara  .

Har tagit det lugnt sen jag hämtade sonen på dagis. Alexander skrek mamma 3 gånger när jag kom dit, sånt som verkligen värmer i mammahjärtat, Älskade son. 

Han satt och lekte med den där kameran när jag kom, kanske blir han fotograf i framtiden. Det här är också en av dom finaste bilderna som jag har tagit på Alexander  .

Sen när vi kommit hem så tog vi det som sagt lugnt innan det var dags att hoppa i säng för lilleman. Själv tog jag en promenad med Erica och dogsen.

Det blir härligt när allt slask är borta.

Hmm jag är lite osäker på om jag fick lägga ut den här bilden men jag chansar, Erica du får säga till om jag ska ta bort den, personligen tyckte jag den var rolig:

Såhär ser man ut själv när man ska slänga in ett inlägg såhär dags. Hmm är ganska slut faktiskt men glad endå, nu ska jag sätta mig och se på Andra avenyn en stund innan jag rastar Chila och sen hoppar i säng.

//Ha en bra kväll!.

Jag har nyss kommit hem efter mötet med min kurator, det känns så skönt att kunna prata med henne om allt även dom djupaste frågorna. Desto mer vi träffas desto mer känner jag att hon faktiskt är en person som jag verkligen kan lita på och öppna mig för. Visst det kommer att ta lång tid innan jag kan öppna mig helt och hållet för henne, vi har ju trots allt känt varandra i snart 5 år. Helt otroligt att det har gått 5 år sen jag träffade henne för första gången och då var det så mycket annat som beykmrade mig i livet, saker som jag inte äns skulle notera idag. Åren går och man förändras, delvis för att man är med om nya saker varje dag både på gott och ont och delvis för att man växer som person. För 5 år sen så hade jag inte barn, för 5 år sen hade jag 2 hundar och var sambo. Nu är jag ensamstående med min son på 2 år och 10 månader, min hund och min katt. Det är otroligt hur mycket som kan hända och som kommer att hända innan ens liv tar slut. För varje möte jag har med henne känner jag att jag kan öppna mig lite mer för varje gång, samtidigt känner jag att jag börjar må så mycket bättre efter varje träff vi har. Visst kommer jag att hamna i mina jobbiga, svåra perioder fler gånger, men nu vet jag att det finns ett mål som jag vet att jag kommer att uppnå. Det har jag vetat hela tiden men det är lätt att glömma bort det ibland. Nu ska jag ta mig en varma koppen och sen hämta min son på dagis. Det känns som att den här dagen knappt ha börjat innan den snart kommer att ta slut. Hela den här våren har gått i en otrolig fart och innan man har hunnit fatta det så kommer sommaren, hösten, vintern och sen våren igen. Allting går i en rasande fart, det gäller att hänga med i livet, för livet hänger inte med dig. Jag kan njuta och vara tacksam för att jag har det jag har, min kurator hjälper mig verkligen att se vad jag har och vad jag kan göra för att saker ska bli bättre och lättare för mig. Ensam är inte stark, det är inte tänkt att en människa ska dra hela lasset själv genom livet, vi är helt enkelt inte skapta så.

Tog en promenad med Chila. Vi träffade en kompis:

Segraren står över sitt offer, det är tur att dom är bra kompisar. Chila med kompisen Cindra  .

Ber om ursäkt för att jag inte uppdaterade igår, det var så mycket som hade hänt och fortfarande hände så det fanns inte tid eller ork till det. Att dricka med Linnea var AWESOME, att fara på festen som vi for till sen på natten var inte lika kul. Anders som bodde där var jättetrevlig men sen fanns det annat som gjorde att det inte var så kul, nåja jag och Linnea drog därifrån lite efter 4 på morgonen,. När vi kom hem till mig så satte vi oss i soffan med ett glas vin var och pratade till halv 6 innan vi gick och la oss. Jag vaknade lite efter 17 av att jag fick ett sms om att Alexander var påväg hem. Det var otroligt skönt att få hem honom, jag tror aldrig jag har längtat så mycket till min vardag som jag gjorde igår, så när Alexander kom hem var det ju steg ett till att leva som vanligt igen. Han var så go och glad, mitt hjärta gjorde volter när han kom hem och var så glad. Vi åt en sen middag innan jag skjusade hem Linnea, Alexander kom i säng runt halv 9 men då han inte skulle gå till dagis före lunch så gjorde det inget att han var uppe lite längre.

Orsaken till att han fick vara hemma på förmiddagen idag var att vi skulle få ett speciellt besök från Angeta och Kersti, 2 underbara människor som inte har sett Alexander sen han fyllde 2 år. Vi satt i Alexanders rum och lekte med honom meddans jag berättade om hur vi har haft och fortfarande har det. Jag berättade även om mitt utomkvedshavandeskap mm. Man har mycket att prata om när man träffas så sällan, men det gör också att jag tar vara på den korta tid som jag kan få med dom när dom kommer och hälsar på.  Så det är först nu jag har tid att sätta mig här, om en liten stund ska jag ringa till Erica och se om vi skulle träffas en liten stund. Klockan 13 ska jag vara på ett möte, efter det ska jag nog hem och städa innan jag ska hämta Alexander klockan 15.

Lite bilder:

//Talk to you later..