Direktlänk till inlägg 24 augusti 2011
Idag har ju hunnit med allt som jag ville tack vare Olle som kom förbi klockan 9 imorse, jag blev väldigt förvånad då jag inte hade förväntat mig nå besök idag. Men trots att han var här har ju hunnit plugga engelska, svänga förbi Rossan en liten stund där vi såg filmen The eye och åt frukost .
Jag var inte hos Rossan så länge då Olle var hos mig och jag behövde plugga. När jag kom hem fick jag en otrolig överraskning, Olle hade storstädat, han hade dammsugit, skurat, plockat undan mm. Jag vet inte hur jag ska kunna tacka honom för det, tusen tusen tack Olle .
Vi drog ganska snabbt iväg till solbacken, där jag handlade lite nödvändiga saker, sen gick vi eljuspåret hem, vi var tvunga att ta en omväg då det var översvämming där, helt otrolig översvämmning...
Första sträckan gick bra, då såg det ut så här. Men sen...
Helt otroligt, joggarna får nog hitta ett nytt ställe.
Jag kunde inte låta bli att ta en bild på humlan som sög nektar från blommorna.
Efter promenaden var det dags att hämta Alexander. Då jag var tvungen att uträtta lite fler ärenden så tog vi bilen upp på Maxi. Jag hittade en jättefin jacka och 2 mössor till honom som jag ska köpa när jag får pegnar...
En bild då han leker på gården på dagis, jaa jag vet att jag la ut dom i fel ordning men vem bryr sig???.
Olle är kvar en stund till tror jag så nu ska jag passa på att plugga lite mera engelska meddans killarna leker i Alles rum en stund.
Nu flyttar jag igen. http://www.nattstad.se/Carriecarrie Det verkar inte lika roligt så kanske kommer jag tillbkas till den här bloggen. Men nu gör jag ett försök, folk påstår ju att nattstad är sååå mycket roligare. Nåja det återstår att...
Det är 1:a Juni idag och inte det minsta varmt, det är ca 16 + ute, ok det är inte jättekallt men jag saknar den riktiga sommarvärmen som vi hade förra helgen då det var minst 22 + och strålande sol. Vars har den värmen tagit vägen liksom?. Borta i G...
Carrie kallas jag, jag är 28 år och bor ensam med min son Alexander på 2 och ett halvt år och mina hundar Akila och Chila.
I min blogg skriver jag om våran vardag som kan vara både händelserik och intensiv men också väldigt lugn.
Alexander är min son, han kom till världen den 4 juni 2009 kockan 05:45 med ett skrik som verkligen talade om för alla att han var här. Han vägde då 3030 gram och var 49 cm lång. Ett minne för livet.
Häng med oss i vårat liv, jag lever med tanken att man ska försöka njuta av sitt liv och leva i nuet, för ingen vet hur morgondagen ser ut.
Ha en trevlig lässtund.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | 31 | |||||||
|