Direktlänk till inlägg 16 november 2011
Har haft en lugn och skön eftermiddag med min son och mina katter. Runt 18:30 kom Erica förbi och var här en stund. Alexander busade med henne en stund innan det var läggdags för honom. Sen satt vi bara och pratade rent allmänt om livet jag och Erica.
Jag älskar såna här lugna eftermidagar och kvällar, det ska det bli mer av i framtiden har jag bestämt. Familjemys och mys med bonussyrran. Kan det bli bättre?.
Innan Erica kom var Alexander ganska lugn en stund. Vi busade i hans rum ett tag, sen satte han sig i vardagsrummet och lekte med sin pusselboll meddans jag läste i boken som jag har fått låna av Jennie.
Katterna softade i soffan.
Jag har nog världens mysigaste lilla familj, jag kan verkligen inte klaga.
Alexander är i en extrem trots nu, men dom stunder han är lugn så är han riktigt go. Han har blivit mycket mera intensiv och testar mitt tålamod till gränsen nästan är nådd. Men det är bara att bita ihop och göra sitt bästa. Han är ju mitt allt lillkillen.
Han var blöjfri några timmar ikväll också, han är så otroligt duktig. Jag ska börja låta han var blöjfri helt och hållet när vi är hemma nu. Ikväll hände det bara en olycka, men det hör ju till. Min duktiga kille.
Nu flyttar jag igen. http://www.nattstad.se/Carriecarrie Det verkar inte lika roligt så kanske kommer jag tillbkas till den här bloggen. Men nu gör jag ett försök, folk påstår ju att nattstad är sååå mycket roligare. Nåja det återstår att...
Det är 1:a Juni idag och inte det minsta varmt, det är ca 16 + ute, ok det är inte jättekallt men jag saknar den riktiga sommarvärmen som vi hade förra helgen då det var minst 22 + och strålande sol. Vars har den värmen tagit vägen liksom?. Borta i G...
Carrie kallas jag, jag är 28 år och bor ensam med min son Alexander på 2 och ett halvt år och mina hundar Akila och Chila.
I min blogg skriver jag om våran vardag som kan vara både händelserik och intensiv men också väldigt lugn.
Alexander är min son, han kom till världen den 4 juni 2009 kockan 05:45 med ett skrik som verkligen talade om för alla att han var här. Han vägde då 3030 gram och var 49 cm lång. Ett minne för livet.
Häng med oss i vårat liv, jag lever med tanken att man ska försöka njuta av sitt liv och leva i nuet, för ingen vet hur morgondagen ser ut.
Ha en trevlig lässtund.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 |
25 |
26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | |||||||
|