Direktlänk till inlägg 17 november 2011
När jag hämtade sonen på dagis idag så höll han på att leka med en bil som han körde runt flera varv med. När han fick syn på mig så sprang han fram och skrattade och gav mig världens längsta kram. Sen sprang han tillbaks till bilen igen och ville inte alls gå hem först. Men efter lite övertalning så följde han med, det var två lite större barn där som var tvugna att springa runt och skrika + hoppa upp och ner på saker och hänga sig i saker mm. Jag och Ebbas mamma som också var där blev hemskt irriterade pga att dom små gärna tar efter dom lite äldre barnen. Anyway så kom vi därifrån tillslut.
När vi kom hem började vi med att läsa några böcker, Alle var så mysig och skulle sitta i mitt knä och mysa meddans jag läste för honom. Sen lekte han med sin pusselboll en stund meddans jag värmde på maten. Jag orkade inte ställa mig och laga nånting så jag värmde bara en pizza i ungen som jag och Alle delade på.
Efter det lekte vi en stund till innan lillkillen blev trött och ville gå lägga sig. Han somnade för 10 minuter sen, så nu sitter man här och läser lite bloggar + spanar runt på nätet. Ska snart hoppa in i duschen. Det blir en tidig kväll för mig med då det blev så extremt tidigt imorse.
Inte helt pigg, hans humör slog om till och från i slutet. Men han var duktig som sa till själv när han ville gå lägga sig.
//Ha det bra
Nu flyttar jag igen. http://www.nattstad.se/Carriecarrie Det verkar inte lika roligt så kanske kommer jag tillbkas till den här bloggen. Men nu gör jag ett försök, folk påstår ju att nattstad är sååå mycket roligare. Nåja det återstår att...
Det är 1:a Juni idag och inte det minsta varmt, det är ca 16 + ute, ok det är inte jättekallt men jag saknar den riktiga sommarvärmen som vi hade förra helgen då det var minst 22 + och strålande sol. Vars har den värmen tagit vägen liksom?. Borta i G...
Carrie kallas jag, jag är 28 år och bor ensam med min son Alexander på 2 och ett halvt år och mina hundar Akila och Chila.
I min blogg skriver jag om våran vardag som kan vara både händelserik och intensiv men också väldigt lugn.
Alexander är min son, han kom till världen den 4 juni 2009 kockan 05:45 med ett skrik som verkligen talade om för alla att han var här. Han vägde då 3030 gram och var 49 cm lång. Ett minne för livet.
Häng med oss i vårat liv, jag lever med tanken att man ska försöka njuta av sitt liv och leva i nuet, för ingen vet hur morgondagen ser ut.
Ha en trevlig lässtund.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 |
25 |
26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | |||||||
|