Direktlänk till inlägg 2 januari 2012
Ska snart på ett möte uppe på psyk, fick ett sms för en stund sen. Jag har inte en susning om varför jag ska dit eller vem jag ska träffa. Har tid hos min kurator först den 16:e. Nåja det lär jag väl få se.
Jag känner mig glad, det känns som om jag blivit född på nytt, så många nya möjligheter och så mycket positivt man har runt omkring sig mm som man inte såg tidigare. Den 12:e börjar skolan om, nu ska jag klara av engelskan för MIN egen skull och inte för alla andras. Jag vill göra det så jag kan få ett jobb så småningom, jag vet inte riktigt vad jag ska göra det finns ju hur mycket möjligheter som helst. Då jag provade på att jobba för räddningstjänsten så blev ju det ett drömjobb, samtidigt så vill jag jobba med barn, på förlossningen, med hundar, som polis, ambulansförare mm. Tusen olika saker, tusen möjligheter, det svåra är bara att komma på vad man vill göra i slutet, men det behöver jag inte bestämma idag.
Olle sitter i soffan, Olle är min vän. Vi har verkligen varit ovänner, vi har verkligen gått över alla gränser som vi kan mot varandra. Men idag är vi vänner, idag älskar jag honom för att han fanns där när jag behövde någon som mest, han står kvar. Jag tänker också stå kvar, hans fanns/finns för mig, jag finns för honom. Han tar verkligen hand om mig och säger hela tiden att jag far inte hem förrän´s jag vet att du och Alexander klarar av att leva som vanligt igen. Det älskar jag honom för. Jag tänker inte leva i det förflutan utan jag lever i nuet. Det gäller även andra som jag har blivit ovän med, kanske kan vi aldrig bli vänner igen, men jag tänker inte hata någon för deras misstag, jag tänker inte vara arg på mig själv för mina egna misstag. Livet är för kort för negativa känslor även om dom kommer och går som allt annat i livet.
Sen får jag absolut inte glömma bort mina andra vänner, listan är lång på vilka som är mina vänner, det jag tycker är synd är att jag inte vet vilka dom anonyma vännerna som gav mig stöd och hjälpte mig att tänka mm i min blogg är. Jag kan bara säga tack till er allihopa.
Jag sms:ade med Linnea igår, gud så fin den tjejen är. Jag firade nyår hos Rosita och Bosse, gud så fina dom två är. Erica och Peter, också helt underbara, Michelle, en fantastiskt fin tjej. Listan kan som sagt göras lång. För alla dom har funnits och finns kvar men på så otroligt olika sätt, det är sånt man behöver. Det finns namn som jag inte har skrivit ner här också, men jag har inte glömt er heller, jag ser bara nu att tiden håller på att ta slut. Nu ska jag klä på mig och rulla iväg till mitt möte på psyk.
//Tack för allt, familj, släkt och vänner, Tack för att ni är en del av mitt liv.
Nu flyttar jag igen. http://www.nattstad.se/Carriecarrie Det verkar inte lika roligt så kanske kommer jag tillbkas till den här bloggen. Men nu gör jag ett försök, folk påstår ju att nattstad är sååå mycket roligare. Nåja det återstår att...
Det är 1:a Juni idag och inte det minsta varmt, det är ca 16 + ute, ok det är inte jättekallt men jag saknar den riktiga sommarvärmen som vi hade förra helgen då det var minst 22 + och strålande sol. Vars har den värmen tagit vägen liksom?. Borta i G...
Carrie kallas jag, jag är 28 år och bor ensam med min son Alexander på 2 och ett halvt år och mina hundar Akila och Chila.
I min blogg skriver jag om våran vardag som kan vara både händelserik och intensiv men också väldigt lugn.
Alexander är min son, han kom till världen den 4 juni 2009 kockan 05:45 med ett skrik som verkligen talade om för alla att han var här. Han vägde då 3030 gram och var 49 cm lång. Ett minne för livet.
Häng med oss i vårat liv, jag lever med tanken att man ska försöka njuta av sitt liv och leva i nuet, för ingen vet hur morgondagen ser ut.
Ha en trevlig lässtund.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 |
||||||||
|