Direktlänk till inlägg 9 januari 2012
Vaknade för en stund sen. Självklart gick man ju upp klockan 7 och lämnade sonen på dagis, men gick och la mig när jag kom hem. Varför var man då så slut?. Jo för att efter inlägget inatt så tänkte jag ju försöka sova igen då jag druckit en kopp te mm. Men min säng var upptagen:
Det är helt ok att dela säng med Alexander, men med både Olle och Alexander blir det lite för trångt, då Alexander bökar runt som en mask i sömnen och Olle tar sin plats. Hmm jag la mig längst ut och fick i stort sett ingen sömn alls.
Men nu då man har tagit igen lite sömn blir det att äta nånting och starta en diskmaskin + göra det man alltid gör. Olle far hem idag, det känns lite konstigt eftersom han har varit här så sjukt länge nu. Men det har varit underbart att ha honom här, han har verkligen varit min hjälpande hand genom den svåraste tiden hemma.
Nu mår jag mycket bättre men har ont mellan snittet och den vänstra höften, när jag går känner jag en konstig smärta i höften, vet inte om det är för att dom har varit och bråkat i buken på mig eller om det är något annat som spökar. Sen att snittet gör mig galen nu är ju för att det läker som det ska. Så jag är bara tacksam, men det tar på krafterna att bli frisk. Men frammåt går det och gladare blir jag för varje dag jag känner mig piggare. Jag ska verkligen göra allt jag kan för att orka hämta Alexander idag, får väl se vad min ork säger runt 15.
Nu flyttar jag igen. http://www.nattstad.se/Carriecarrie Det verkar inte lika roligt så kanske kommer jag tillbkas till den här bloggen. Men nu gör jag ett försök, folk påstår ju att nattstad är sååå mycket roligare. Nåja det återstår att...
Det är 1:a Juni idag och inte det minsta varmt, det är ca 16 + ute, ok det är inte jättekallt men jag saknar den riktiga sommarvärmen som vi hade förra helgen då det var minst 22 + och strålande sol. Vars har den värmen tagit vägen liksom?. Borta i G...
Carrie kallas jag, jag är 28 år och bor ensam med min son Alexander på 2 och ett halvt år och mina hundar Akila och Chila.
I min blogg skriver jag om våran vardag som kan vara både händelserik och intensiv men också väldigt lugn.
Alexander är min son, han kom till världen den 4 juni 2009 kockan 05:45 med ett skrik som verkligen talade om för alla att han var här. Han vägde då 3030 gram och var 49 cm lång. Ett minne för livet.
Häng med oss i vårat liv, jag lever med tanken att man ska försöka njuta av sitt liv och leva i nuet, för ingen vet hur morgondagen ser ut.
Ha en trevlig lässtund.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 |
||||||||
|