Direktlänk till inlägg 20 maj 2012

Dolt under ytan!

Av carriecarrie - 20 maj 2012 19:35

Dom 2 sista dagarna har jag stängt av mina känslor för att orka med allting som är och har varit. Jag har lekt med min son, haft besök umgåts med mina vänner, tagit hand om dogsen mm. Nu är jag ensam hemma med sonen och dogsen, min kompis har farit hem. Jag ska he igång sterion i köket och ta en kopp te, jag är inte körd i botten för tillfället, men jag mår dåligt. Jag fruktar inför morgondagen, Alexander börjar på dagis klockan 12, jag har inte en susning om vad som kommer att hända på förmiddagen.


Mycket känslor håller jag inom mig, jag släpper helst inte ut dom alls, kanske när jag är ensam men inte framför folk. Jag skäms inte för att visa känslor, det är bara det att jag inte har varit speciellt duktig på att göra det på flera år, i flera år har jag stängt av mina känslor för att stå ut med alla motgångar som man har haft under dom senaste åren. Men känslan av att vara mamma och behövd och älskad av min son ger mig en styrka som jag inte trodde fanns. Desto mer jag tänker på allting, desto mer säker är jag på att jag vill flytta. Det smartaste är ju att göra det nu när Alexander fortfarande är så liten. Förhoppningsvis kan jag uppfylla min dröm, det beror på vad mäklaren säger när jag ringer och när han/hon kommer hit.


Idag har vi tagit det väldigt lugnt här hemma, vi har varit ute på balkongen till och från, men då ingen har visat något jättestort intresse för att gå ut och Alexander var ute en stund på förmiddagen så har det blivit balkonghäng på eftermiddagen.


       


Och jaa jag röker ibland för er som inte visste, jag mår skit och tar mig ett lugnande bloss ibland. Aldrig inne såklart, men ute på balkongen då och då. Alexander var självklart inte klädd sådär lite som han är på bilderna när vi var ute, han sprang ut som hastigast så jag passade på att ta några bilder på gokillen innan vi gick in och klädde på honom lite mer.     


 


Fint väder eller hur?


Jag hoppas på finare väder imorgon så det blir lättare att vara ute, jag tror tyvärr att jag har glömt Alexander galonisar på dagis. Imorgon beställer jag strålande sol och minst 25 graders värme, ha ha. Drömma går ju alltid.


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av carriecarrie - 3 juni 2012 23:53

Nu flyttar jag igen.   http://www.nattstad.se/Carriecarrie   Det verkar inte lika roligt så kanske kommer jag tillbkas till den här bloggen. Men nu gör jag ett försök, folk påstår ju att nattstad är sååå mycket roligare. Nåja det återstår att...

Av carriecarrie - 3 juni 2012 20:39

Då vi inte hade speciellt mycket för oss sist jag skrev så blev det att ge Alexander några smörgåsar och sen att vi drog iväg till solbacken. Men då jag också pratade med Erica i telefon så blev det en vända dit, hon ville träffa Alexander innan han ...

Av carriecarrie - 3 juni 2012 15:02


Vilken otroligt lugn dag vi har här hemma. Ingen av oss har gjort speciellt mycket, vi har ätit, chillat, varit ute med dogsen och bara haft mysigt. Men eftersom att det bara jag, sonen och dogsen hemma just nu så passade vi på att äta i vardagsrumme...

Av carriecarrie - 3 juni 2012 11:27

Jaa det är ofattbart vad tiden går fort imorgon blir man grabb 3 år redan!. Hans sista dag som 2åring har hittills varit lite jobbig men då är det bara förmiddag än så länge. För tillfället sover han, det är inte konstigt att han är trött idag som vi...

Av carriecarrie - 1 juni 2012 12:23

Det är 1:a Juni idag och inte det minsta varmt, det är ca 16 + ute, ok det är inte jättekallt men jag saknar den riktiga sommarvärmen som vi hade förra helgen då det var minst 22 + och strålande sol. Vars har den värmen tagit vägen liksom?. Borta i G...

Carrie och Alexander

 
 
 

 

 

 


       

   

 

 

Carrie kallas jag, jag är 28 år och bor ensam med min son Alexander på 2 och ett halvt år och mina hundar Akila och Chila.

 

I min blogg skriver jag om våran vardag som kan vara både händelserik och intensiv men också väldigt lugn.

 

Alexander är min son, han kom till världen den 4 juni 2009 kockan 05:45 med ett skrik som verkligen talade om för alla att han var här. Han vägde då 3030 gram och var 49 cm lång. Ett minne för livet.

 

Häng med oss i vårat liv, jag lever med tanken att man ska försöka njuta av sitt liv och leva i nuet, för ingen vet hur morgondagen ser ut.

 

Ha en trevlig lässtund.

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21
22
23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Maj 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards