Direktlänk till inlägg 27 maj 2012
Grabben sover så då passar man på att chilla på balkongen mellan varven. Jag vet att jag måste städa men orka göra det nu när det är så otroligt härligt ute liksom. Städningen får vänta till ikväll, jag har ju åtminstone startat några maskiner som går för fullt nu. Ska tömma tumlaren så det bara är att snöra in tvätten i den och starta när tvättmaskinen är färdig. Det är så grymt varmt ute nu så dogsen får nog vänta med den längre rundan tills det blir lite svalare ute, kanske far jag iväg sen och låter dom bada igen.
Jag vattnade mina växter innan Alexander somnade, han ville så hemskt gärna hjälpa till, men då det blev blött överallt inne så bar jag ut en fejkväxt som han vattnade gång på gång i säkert 10 minuter. Jag var ju lite smart där, hade det varit en av mina levande växter så hade den ju drunknat. Alexander sprang in i köket och ut på balkongen flera gånger och fyllde på vatten i blomman.
Hundarna älskar att ligga i solen, dom turas om att ligga därute tillsammans. Min älsklingar.
Alexander sover i min säng. Han la sig där själv och somnade, värmen gör sitt med hjärtat mitt, han blir mera trött men samtidigt mera glad av sommaren. Kanske smittar det av sig från mig, kanske är han så som person. Vem vet?. .
Nu flyttar jag igen. http://www.nattstad.se/Carriecarrie Det verkar inte lika roligt så kanske kommer jag tillbkas till den här bloggen. Men nu gör jag ett försök, folk påstår ju att nattstad är sååå mycket roligare. Nåja det återstår att...
Det är 1:a Juni idag och inte det minsta varmt, det är ca 16 + ute, ok det är inte jättekallt men jag saknar den riktiga sommarvärmen som vi hade förra helgen då det var minst 22 + och strålande sol. Vars har den värmen tagit vägen liksom?. Borta i G...
Carrie kallas jag, jag är 28 år och bor ensam med min son Alexander på 2 och ett halvt år och mina hundar Akila och Chila.
I min blogg skriver jag om våran vardag som kan vara både händelserik och intensiv men också väldigt lugn.
Alexander är min son, han kom till världen den 4 juni 2009 kockan 05:45 med ett skrik som verkligen talade om för alla att han var här. Han vägde då 3030 gram och var 49 cm lång. Ett minne för livet.
Häng med oss i vårat liv, jag lever med tanken att man ska försöka njuta av sitt liv och leva i nuet, för ingen vet hur morgondagen ser ut.
Ha en trevlig lässtund.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|