Direktlänk till inlägg 8 februari 2012
Vi for ju till barn igen idag, det togs prover mm. Sen gav vi han astmamedecin med en speciell slang som dom hade på sjukhuset. Min stackars son har förkylningsastma, det har varit spekulationer tidigare men nu är det bekräftat svart på vitt. Vi var på barn några timmar innan vi for till apoteket för att hämta ut astmamedecin. Först när vi gick till apoteket på lassarettet så berättade dom att det inte gick att hämta ut den viktigaste medecinen för att den var slut i sortimentet, va fan... Jag beställde den ena och gick sen tillbaks till barn och pratade med dom, dom skulle genast skicka ett nytt recept. Bra tänkte jag. Men då det var en kvart bort så for vi till solbacken och gick in på apoteket där, då får jag veta att dom har skrivit ut fel recept, men era klantskallar!!!. Jag fick vänta i 40 minuter på att dom skulle ringa till barn och få rätt recept. Alexander hade fått en medecin som man ska ha i munnen, men det går ju inte på en som är så liten, han har ju en mask. Efter många om och men så fick vi äntligen rätt medecin. Så när vi kom hem så fick han mollipect mot hostan, Ipren mot febern och astmamedecinen, min stackars son har det inte lätt. Nu sover han i sin säng, det måste vara skönt att kunna andas och få det syre han behöver. Det är så hemskt att jag inte har förstått det, jag har aldrig uppfattat att han inte fått tillräckligt med syre när han är sjuk. Jag kan inte ändra på mitt misstag men from nu så kommer det att bli lättare att hjälpa honom då man vet mer exakt vad som är så jobbigt för honom.
En trött kille i bilen påväg till barn.
I väntrummet, vi fick vänta ett tag då det var ganska mycket just då vi kom.
Här håller han i slangen som dom gav han medecin med, dom höll den framför hans näsa och mun. Han var så duktig.
Trött och slut och där var det ett bra tag kvar innan vi fick åka hem. Det har varit en jobbig dag för han, men han har hållit humöret upp och varit helt suveränt duktig idag. Nu ska han äntligen få bli frisk, mammas lilla hjälte .
Nu flyttar jag igen. http://www.nattstad.se/Carriecarrie Det verkar inte lika roligt så kanske kommer jag tillbkas till den här bloggen. Men nu gör jag ett försök, folk påstår ju att nattstad är sååå mycket roligare. Nåja det återstår att...
Det är 1:a Juni idag och inte det minsta varmt, det är ca 16 + ute, ok det är inte jättekallt men jag saknar den riktiga sommarvärmen som vi hade förra helgen då det var minst 22 + och strålande sol. Vars har den värmen tagit vägen liksom?. Borta i G...
Carrie kallas jag, jag är 28 år och bor ensam med min son Alexander på 2 och ett halvt år och mina hundar Akila och Chila.
I min blogg skriver jag om våran vardag som kan vara både händelserik och intensiv men också väldigt lugn.
Alexander är min son, han kom till världen den 4 juni 2009 kockan 05:45 med ett skrik som verkligen talade om för alla att han var här. Han vägde då 3030 gram och var 49 cm lång. Ett minne för livet.
Häng med oss i vårat liv, jag lever med tanken att man ska försöka njuta av sitt liv och leva i nuet, för ingen vet hur morgondagen ser ut.
Ha en trevlig lässtund.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | |||||||
|