Direktlänk till inlägg 10 februari 2012
Efter att Alexander hade lagt sig tog jag en timmes långt bad, underbart. Sen satt jag i telefon, först med Erica, sen med min moder, hon har det bra i Stockholm med sina syskon just nu. Det känns skönt att veta att min mormor är på bättringsvägen också. Jag hade önskat att jag kunnde följa med henne dit, men att dra med sig min sjuka son dit hade bara varit dumt, så vi får fara dit nån annan gång. Jag ska snart hoppa i säng, väntar bara på att diskmaskinen ska bli färdig så jag kan göra en flaska välling till min son, han brukar vilja ha det när han kommer in till mig på nätterna. Han har inte ätit nån mat alls idag, det oroar mig en aningen, men det är ju tur att han får i sig vällingen åtminstone, det är ju alltid nått ävem om det är på tok för lite. Jag tycker han har varit piggare idag än tidigare, jag tror astmamedecinen gör underverk på honom, han blir bättre nu sakta men säkert. Ikväll var det lättare att ge honom den, kanske har han börjat förstå att det blir lättare att andas när han får den, jag fick fortfarande hålla fast honom men slapp våldshålla fast honom som tidigare. Han är stark och han vet vad han kan. Min lilla tuffing .
//God natt
Nu flyttar jag igen. http://www.nattstad.se/Carriecarrie Det verkar inte lika roligt så kanske kommer jag tillbkas till den här bloggen. Men nu gör jag ett försök, folk påstår ju att nattstad är sååå mycket roligare. Nåja det återstår att...
Det är 1:a Juni idag och inte det minsta varmt, det är ca 16 + ute, ok det är inte jättekallt men jag saknar den riktiga sommarvärmen som vi hade förra helgen då det var minst 22 + och strålande sol. Vars har den värmen tagit vägen liksom?. Borta i G...
Carrie kallas jag, jag är 28 år och bor ensam med min son Alexander på 2 och ett halvt år och mina hundar Akila och Chila.
I min blogg skriver jag om våran vardag som kan vara både händelserik och intensiv men också väldigt lugn.
Alexander är min son, han kom till världen den 4 juni 2009 kockan 05:45 med ett skrik som verkligen talade om för alla att han var här. Han vägde då 3030 gram och var 49 cm lång. Ett minne för livet.
Häng med oss i vårat liv, jag lever med tanken att man ska försöka njuta av sitt liv och leva i nuet, för ingen vet hur morgondagen ser ut.
Ha en trevlig lässtund.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | |||||||
|