Jag kom på nu att jag inte har skrivit så mycket om min dag. Hursomhelst så har jag varit med Rossan idag, vi har varit på solbacken och handlat och sen var vi hemma hos henne och förberedde allt inför eftermiddagen då hon skulle få besök av familjen, Rossan gjorde en jättefin tårta och en jättegod cheecake som hon bjöd mig på, tårtan kanske jag får smaka på imorgon. Chila var överlycklig då hon fick slicka i sig grädden som blev kvar, i den hedde jag lite levergodis, hunden var i himmelriket just då och Tarzan fick inte ens smaka. Vi var också ute med hundarna i skogen på en 40 minuters promenad, vi gick längs skoterspåret, hundarna rejsade och allting var bara underbart.

Sen nu ikväll så kom Pelle, Jennifer och en kompis till henne förbi och hälsade på. Jag hade tänkt bjuda in dom men då dom hade lite bråttom så satt vi i deras bil och hade riktigt trevligt, dom är så underbara och framförallt roliga att prata med. Coola gänget, jag hoppas vi ses snart igen. Nu ska jag söva min son som står bredvid mig och busar som vanligt, Chila ligger under sängen, jag tror hon blev trött av vårat besök. Det var roligt att hur glad hon blev när dom kom. Jag diggar deras lillhund Kiba, hmm jag tror han heter det, jag och mitt minne, han är så vansinigt söt. Hmm får komma på ett sätt att lyckas ta med mig honom nångång mohaha.

Visst är Chila fin?

//See you...

När Alexander kom hem från dagis idag var Chila ensam hemma, hon blev överlycklig när vi kom hem. Hon börjar alltid med att skälla ut matte som har varit borta på tok för länge enligt henne. Sen rusar hon fram till Alexander, dom busar, dom pussas och kramas om vartannat, det kallar jag riktig kärlek. Alexander kan säga ifrån när hon blir för jobbig och visst kan han behöva hjälp ibland men jag tycker att dom båda gör det så otroligt bra. Visst händer det att dom har krockat med varandra då allting går så fort och Alexander har blivit ledsen för att det har gjort ont mm, men det är bara olyckor som händer när mina två älsklingar sätter igång att busa. Men jag måste säga att jag är så otroligt stolt övet både min son och min hund, Alexander har ju vuxit upp med hundar från den dagen som vi kom hem från bb så han har lärt sig hur man ska hantera djur, visst går han för långt ibland som alla andra barn gör men oftast är han så gudomligt snäll med djuren.  Chila har haft en väldigt tuff start i sitt liv men är trots det så otroligt underbar, hon har anpassat sig till oss och vårat famlijeliv otroligt bra på bara 3 dagar, att hon är en hund som tillhör oss är det ingen tvekan om. Hon är barnvänlig till tusen, hon blir lite för uppspelt ibland som alla valpar blir och kan då ta i lite för mycket, men det finns absolut ingenting ont i henne alls. En nackdel är att hon drar alldeles för mycket i kopplet när vi är ute med henne och det blir ju tyvärr så att Alexander inte får ta henne pga det vilket är synd för han älskar att hålla i kopplet. Som tur är har vi ju fortfarande Tarzan väldigt mycket och han har det ju aldrig varit några problem för Alexander att gå med.

Det känns så otroligt bra att Chila bara är 7 månader för då vet man att man kommer att ha henne många år till så länge det nu inte händer nånting, men det får man ju hoppas att det inte ska göra. Och för att vara så ung och ha haft en så pass tuff start i livet som endå har haft så är jag riktigt imponerad av henne. Hon skäller gärna på en del människor och har svårt för män, då blir hon ofta väldigt osäker, så det blir fler promenader med henne i stan. När Alexander hade kommit hem så busade vi hela gänget som var här, jag har en killkompis på besök. När han brottade ner mig på golvet i köket på skoj så gick Chila emellan oss, hon började med att skälla på honom men då han inte lyssnade på henne då så hoppade hon fram och klöste honom i huvudet. Han fick ont, jag kanske är lite elak nu men jag blev glad när jag såg att hon försvarade mig, det känns verkligen som att man har lyckats vara en bra hundägare och har vunnit hennes förtroende på så pass kort tid.

Nu står min son här och busar så jag får inte ro nog att skriva mer, men slänger nog in ett inlägg lite senare. Ska rasta Chila igen om en liten stund då dom har hållit igång här inne en hel del sen vi kom hem. Nu la hon sig iof under min säng och sov, hennes favoritplats, hon sover alltid under min säng på nätterna och under vardagsrumsbordet när jag sitter och pluggar, min trogna följerslagare. Men nu ska jag klä sonen och kanske ta en promenad.

//Talk to you later.

Denna morgon fick jag sova ovanligt länge, Alexander väckte mig halv 7, Chila fick gå ut och kissa och skita, duktiga tjejen har inte gjort nånting inne nu heller. Sen lämnade vi henne ensam hemma när Alexander fick gå till dagis. Han var så glad denna morgon, Kerstin har ju kommit tillbaks också vilket är ett stort + för både mig och sonen. Alexander ville att jag skulle stanna och äta frukost med dom, gud så söt, men det får bli nån annan morgon. Nu ska jag äta frukost och ta ut hunden på en runda innan Rossan ringer. Idag ska jag hjälpa henne att handlar och baka inför hennes besök lite senare, sen måste jag ju bara säga, GRATTIS till gumman som börjar bli gammal nu  . Nämen skämt åsido, jag är fortfarande några månader äldre, men i sinnet och sättet är jag garanterat yngre, ja åtminstone i sättet  .

Men yngst är denna galna underbara tjej  . Men hon är alltid mattes ögonsten och hon lugnar ner sig hela tiden. Nu när jag vet att det går att ha henne lös ute så blir det mycket roligare och härligare att gå ut på våra promenader  .